Höglekardalen - Onsdag 17/3

08.00 ringde klockan och på dagens schema stod det turåkning. Men nej tack det hoppade jag så ingen skidåkning för min del blev det denna dagen. Jag och Sara sparade våra ben så vi kunde åka det sista på resan istället.

Vi begav oss ner, hela tjejgänget, till frukosten och där skulle dom som skulle ut och åka packa med sig en matsäck till färden. Jag och Sara var inte dom som var dom utan packade givetvis också en matsäck till dagens soffhäng. Under frukosten fick vi höra att det fanns ett "Dolly Parton" café lite längre ner på vägen. Vilken underbara idé vi fick då, självklart ska vi gå dit och fika när vi ändå inte ska åka. Något vettigt måste vi ju göra. När vi vinkat av alla våra klasskompisar så gick vi upp i stugan och bäddade ner oss i soffan och börja kolla på film, Raise you voice. Ca 45 minuter in i filmen låg vi i vars en ände av soffan och sov. Vi vakna till vid halv ett och tyckte då att det var dags för lunch så vi plocka fram vår goda matsäck.



Så här mysigt hade vi. Glasen var tyvärr slut så vi fick shota den varma cholkadmjölken.

Under tiden vi åt så kollade vi klart på filmen. Och precis när eftertexten börja rulla får jag ett sms av Viccan där det stå:

Vill du komma ner med mina skor typ nu? Puss

Jahaja då var det bara att klä på sig och gå ner med dom. När jag kommer ner hittar jag Viccan i detta skick.



Haha, sorry Viccan, jag var bara tvungen.

När vi sen kom tillbaka till stugan gjorde jag och Sara oss i ordning och begav oss till "Dolly Parton" Cafét. Det var en resa på två kilometer. Inte långt men ändå kollade vi upp vad det skulle kosta med taxi. 35 kronor/person inom dalen. Gött tänkte vi, om det nu skulle vara så att vi gick vilse på den raka vägen. På vägen dit tog vi massa bilder och mötte en massa längdskidåkare, men ingen från vår skola. Väl framme vid det söta lilla cafét gick vi in och kollade igenom menyn och där fanns en del att välja på. Och då får man ändå tänka på att vi var ute i buschen. Vi beställde och satte oss ner. När vi precis satt oss kollade vi ut genom fönstret och där stod tre klillar från klassen och glodde in. Jag fick full fart i benen och sprang ut och kallade på dom. Så från att ha varit två till att bli fem gick snabbt. Vi satt där i någon timme och bara mös. Sen var det dags att bege sig tillbaka för middag men innan dess var vi ju tvungna att ha ett foto på Dolly Parton kopian och visst var hon lik henne.



Sara och jag med Inga "Dolly Parton"



Johan, Johan och David med Inga.

En sån söt liten tant. 

På vägen tillbaka så åkte killarna turskidor och vi tjejer tyckte det var lite tråkigt att gå så vi hoppade upp bakom dom och fick skjuts tillbaka. Jag åkte med David och när vi skulle åka ner i sista backen, vilket ledde in till anläggningen, så höll vi på att trilla (inför alla). Det var så att han skulle svänga men det var inte så lätt för jag stod där bak så det hela slutade med att vi åkte rakt in i en snövall och sen tillbaka igen. Men vi stod kvar på benen. TUR!

Efter middagen så var det Tyrolerafton i restaurangen. Det hela började med förfest i vår stuga. Eller iaf tjejerna hade det. Låten som gick hetast på datorn var Manboy av Erik Saade. Tror alla kan texten till den nu. Nere på restaurang spelade ett band och alla var glada i hågen. Till och med lärarna.  



Tjejgänget!



Jag och Viccan var dom nyttiga. Banan och Proviva blåbär istället för sprit!

Jag var hemma vid ett på kvällen och tänkte sova med det gick sisådär för folk ramlade in hela tiden och sen hörde man killarna också hela natten. Men kul var det.

See ya!


Tjaaaa


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0